Spola tillbaka..

Igår gjorde jag en vurpa som hette duga, skulle gå ner för trappen här hemma då min högra fotled som har dummat sig ett tag igen vred sig åt höger, nere på sista trappsteget så jag flög handlöst rakt ner på stenplattorna.
I fallet så vet jag att när fotleden vred sig så försökte jag parera med höger hand så jag skulle kunna ta emot mig men jag landade på sidan på höger sida av axeln som då gjorde ytterligare en vridning mer åt höger så jag till slut landade på skuldran.
Sen efter det så for skallen/på sidan med ett ryck rakt ner i stenplattorna, efter det vaknade jag upp i soffan i vardagsrummet, vet inte hur jag hade tagit mig in, ytterdörren stod forfarande öppen, ena hunden hade krypit upp vid mina ben & lagt sig i soffan, den andra satt nedanför med stora ögon & stirrade frågande på mig när jag vaknade.
Låg där i min ensamhet & grunnade på vad som hänt, hur jag hade kommit in medans huvudet höll på & sprängas & jag kräktes som en alika, hade så ont, det började göra ont när jag andades, insåg att detta måste ha varit en rejäl vurpa.
Måste ha varit borta ett bra tag :p hela natten har jag fortsatt att må illa, huvudet kändes som om det satt en mössa stenhårt på skallen men mer dragen åt höger, ögonen är känsliga för ljuset så allt visar på att det säkert är en hjärnskakning, en lättare sådan.
Tyvärr kan jag inte se hur blå jag är bak då det gör så ont & vrida sig för & se men det är väll för intet man är svensk, lika bra & visa en färg på kroppen.. blå, blå ;) aj, aj, nu skrattade jag & det gjorde inte gott :p
Ja, ja, det är bara att gilla läget, jag & min förbenade tur i allt :p ... bli till att inta ryggläge mestadelen av dagen idag tror jag, suck, suck :(
 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0